Av Gitte van Deurs

Med nattens ro ännu vilande på gatorna rör vi oss genom gryningsmörkret, ner mot tempelsjön i gamla stan. Ro och stillhet bryts plötsligt av sång. Sången är inte lokal utan, faktiskt, ”I’m a Barbie Girl” med Aqua, som just nu dånar ur högtalarna. Under öppen himmel är en grupp medelåders kvinnor i färd med aerobicsövningar. Vi ansluter oss alla – mor, far, Anna på sju och Frida på två – och anstränger oss alla för att följa instruktörens direktiv. 20 minuter senare är vi klara och redo för dagens göromål, kvinnorna på sitt håll och vi fyra på vårt.

Vi lämnade nyligen det kalla Danmark med sina matpaket, tvättider, städningar och gula komihåglappar och har nyligen landat i Hanoi. Här har vi varit i ett par dagar för att acklimatisera oss innan vi på allvar ger oss ut för att samla intryck och spännande upplevelser under en månads resa, från nord till syd. Flickorna är fulla av äventyrslust, i deras fickor bränner pengarna som mormor och morfar stoppat dit. Så vi lämnar morgongymnasterna och drar vidare genom de smala gatorna. Stan vaknar så smått och den ena scootern efter den andra fyller gatubilden ihop med bilar och taxicyklar. Luckorna tas av butikerna skyltfönster. Dagen har börjat.
I magen börjar det kurra lite och vi slår oss ner på några mjukplaststolar runt ett pastellfärgat mjukplastbord. Till Anna och Frida är storleken perfekt medan pappa inte helt vet vad han ska göra av sina i detta sammanhang alldeles för långa ben. Frukosten kommer i alla fall in nästan på stubben: rykande varm nudelsoppa med strimlat kött och körvelkrydda och så ätpinnar till alla. Frida kämpar lite med de nya besticken och vips är föreståndarinnan framme med en sax för att hjälpsamt kortklippa nudlarna lite. Mamma å sin sida vädrar en eventuell salmonellarisk och avvärjer vänligt viftande alla vidare ingrepp. Nudlarna behåller sin längd, magarna fylls vällustigt och någon katastrof på magsjukefronten verkar inte vara aktuell.

Två stycken tyllklänningar
Dollarsedlarna spökar runt i huvudet på tjejerna. Ska de köpa leksaker, smycken eller kanske ett tempelbroderi? Jakten är igång. Anna håller mor i kjolen medan Frida spanar ut från fars axlar. Våra två ljushåriga flickor väcker uppmärksamhet medan vi tränger oss fram genom folkmyllret och många stoppar oss. De rör vid flickornas lockar, fångar in dem med kameralinsen eller hämtar sin kompis som bara måste se ”den lilla ängeln” eller ”mini-Paris Hilton”, som både Anna och Frida döps till. I början känns det lite gränsöverskridande men flickorna vänjer sig ganska snart och lär sig också att säga ifrån om det behövs, vänligt men bestämt.

Så når vi till slut vårt mål: klädgatan. I Hanois gamla stadsdel är gatorna indelade efter en specialitet vardera: siden, silver, leksaker, gravmonument, syutrustning, fyrverkeri. Sida vid sida ligger butikerna, som erbjuder i stort sett identiska varor.
På klädgatan finner vi butiken med tyllklänningar på rad efter rad och i riktiga flickfärger. Ett rent eldorado och för en gångs skull får flickorna välja och vraka. Fickpengen räcker långt när drömplagget i tyll med pärlor, band och silke ligger kring hundralappen. En vit modell med rosor och en blomstrig kreation byter nu ägare och flickorna strålar ikapp med klänningarnas paljetter.
Våra ben, stora som små, börjar nu bli lite trötta och vi stoppar ett par av de många cykeltaxis som rullar runt här i grannskapet. Vi förhandlar snart fram ett gott pris och så bär det iväg i fint tempo in och ut mellan bilar, bussar och tusentals av knattrande scooters. På vägen stöter vi på bagerier, järnhandlare och blomsterbutiker, alla hjulburna i cykelform, och våra pedaltaxis är verkligen ett perfekt sätt att se Hanoi på. Anna tycker det är kul att köra ikapp med mamma och Frida, som stortrivs och skrattar gott varje gång hennes och pappas chaufför kommer först till trafikljuset. Vi rullar ut på de breda boulevarderna och snart ligger det enorma Ho Chi Minh-mausoleet på vår vänstra sida. Vi nöjer oss med att titta utifrån, kön är ringlande lång och stillsamhet förväntas. Inget för små barn med andra ord. Vårt mål är i vilket fall den stora Hoan Kiem-sjön.

En svan på vattencykel
Sjön är full av svanar, och inte vilka svanar som helst utan vattencyklar formade som svanar. Ägarens leende breder ut sig stort när han ser fyra västerlänningar komma på bron. Först vill han hyra ut fyra stycken men vi nöjer oss med en för en timma. Anna och Frida får på sig varsin maläten flytväst i viet-storlek, vilket blir på runt XXXS. Vi gör oss beredda att inta sjön. Far och mor får motion, Frida blir kapten och Anna styrman. Vi har det skönt i en timma mitt i miljonstaden. Det har även ett antal kärlekspar som sökt sin tillflykt på sjön för att njuta av tvåsamheten långt från familjens mångarmade famntag.
Dagen avslutas på en härlig restaurang i närheten av vårt hotell, The Green House. Restaurangen gör inte mycket väsen av sig utifrån gatan men innanför dörrarna mötas man av en barnvänlig miljö med en stilfull öppen gård och intill den en byggnad från 1920-talet, dit gatans stoj aldrig når. Menyn är en perfekt kombination av franskt och vietnamesiskt kök, allt till vettiga priser. Flickorna får papper, färgpennor och färskpressad juice och de vuxna serveras kall öl. Vi kunde inte få en bättre avslutning på denna dag.

Dockmästare i vadarstövlar och gummihandskar
Denna söndagsförmiddag ska det varken tvättas eller dammsugas utan istället gås på Hanois traditionsrika vattendockteater. Det tar minst tre år att bli dockmästare och yrkes ärvs ofta från generation till generation inom samma familj.
Vi visas in i en stor sal och möts av en fuktig, jordig doft. På röda plyschsäten slår vi oss ner, på första raden. Scenen är inte helt traditionell, hela golvet är nämligen en bassäng som fylls med vatten. I ena scenändan anas fasaden av ett bambuhus och i den andra en plattform för musikerna.
Dörrarna stängs, musiker i vackra dräkter kommer in och vi omsluts av mörker. Vietnamesiska toner fyller rummet och plötsligt dyker en anka upp ur vattenspegeln. Framför oss intar risbönder, utformade som stora trädockor, scenen. Vi ser dem så och skörda sitt ris, fiska och passa boskap.

Anna och Frida spärrar upp ögonen när två drakar dyker i vattnet med rykande näsborrar. Svaveldoften blandar sig med rummets övriga dofter. Handlingen skiftar och alldeles för snabbt är vi framme vid avslutningen, en fantastisk skördefest med ett uppbåd av dockor och via ett drag i snören vandrar tvärs över bassängen för att försvinna bakom bastmattorna. Fram träder nu nio dockmästare iförda vadarstövlar och gummihandskar. De håller upp dockorna på sina långa skaft medan de tar emot publikens varma applåder.
Ett marknadsbesök hör ju absolut till när man är på Asienresa och vi passerar stånd efter stånd med smattrade scooters bakom oss. Stånden erbjuder alla ingredienser som behövs i det asiatiska köket: frukt och grönt av fyllighet och fräschör som får våra egna snabbköpsavdelningar att blekna. Här är fisk, skaldjur och bläckfiskar i stora vattentråg. Minikrabborna krossas med mortel samtidigt som doften av starka kryddor och nymalet kaffe fyller våra näsborrar. Mitt i alltihop ser vi ett stånd med hundkött, med päls och allt. ”Hot dog” har i Vietnam en något annan betydelse.

Snorkeltur på grunt vatten
Efter ett par dagar i Hanoi är vi nu redo att fortsätta vår resa genom Vietnam. Vi hinner med en båttur i Halong-bukten, ett fantastiskt möte med bergsfolket i Sapa och ett stopp i Hoi An innan det er dags att smälta alla sinnesintrycken på paradisön Whale Island. Ön ligger nära kusten, ganska mitt mellan Hanoi och Ho Chi Minh City. En charmerande fransman vid namn Gerome äger den lilla ön där han har inrättat 24 enkla bambubungalows, alle belägna mellan fem och tio meter från det azurblå havet.
Denna paradisö är perfekt för barnfamiljer som gärna vill slippa de stora oceanvågorna som annars dominerar Vietnams kustlinje. Whale Island Resort ligger i en skyddad bukt med grunt vatten. Anna lär sig snabbt att snorkla och ser flera olika fiskar nära land. Ihop med pappa simmar hon ut i bukten där det vackraste av korallrev ger henne resans första aha-upplevelse. Där, under havsytan upptäcker hon plötsligt en hel värld av färgstarka fiskar, betagande koraller, böljande havsanemoner, ett par nyfikna Nemo-fiskar och så ett par lite småläskiga sjöborrar.

Dagarna glider ihop och vi är inte det minsta säkra på om det är måndag, tisdag eller onsdag. Jo, vi har koll på mattiderna. Tre gånger dagligen kan vi sätta oss till bords i restaurangen, där snälla flickor serverar de läckraste av rätter. En lyx vi snabbt blir beroende av är att få nybakat bröd och färskpressad juice till frukost och att så läckert tillagade förrätter, huvudrätter och desserter både till lunch och till middag.
Lyx är också att få lov att ha tid ihop, till att kika på en eremitkräfta, till att läsa högt för flickorna, till att sitta och tjejsnacka i skugga medan vi alla tre får manikyr. Vi spanar ut över det azurblåa havet, där pappa är igång med sin dykarkurs under överinseende av en kunnig engelsman. Lyx är också stillheten på ön, där bara fiskebåtarnas motorer, geckoödlornas läten och böljornas skvalp utgör nattens ljudmatta.

Sista dagen är här och vi fyra sitter nu i en fiskebåt som ska frakta oss tillbaka till verkligheten. Så startar dieselmotorn och vi puttrar bort från paradisön, som blir mindre och mindre vid horisonten. Det där blöta i våra ögonvrår, kan det vara saltvatten som propellern vispar upp eller är det möjligen en liten tår av vemod som tittar fram?

Bra tips för dig som reser med barn
Scanna in alla viktiga papper som pass, försäkring, vaccinationskort och kortnummer. Skicka detta till ditt hotmail- eller gmail-konto så har du tillgång till allt var du än befinner dig i världen.
Ta med ett par paket grovkex till de första dagarna. De är bra att kunna plocka fram ifall barnen inte omedelbart tar till sig de lokala smakupplevelserna.
Packa en ryggsäck som barnet själv kan bära. Lägg i en kudde och favorittygdjuret. Välkända saker är bra att ha med i nya omgivningar.
Ta med ett pennskrin med sax, tejp och lim och en liten skrivbok. Skriv dagbok under resans gång när tid och energi medger. Det är fint att få med dessa just nu färska minnen hem.
Ta ett par flaskor med handsprit i det dagliga bagaget. Gör till en vana att tvätta händer före och efter måltider och toalettbesök för att slippa semestermage.
Packa minimalt med kläder. Använd istället ”Laundry Service”. Det finns överallt, kostar runt tio kr/kg och så får du dina kläder både rena och nystrukna.


vietnam i barnhöjd
TILL SIDANS TOPP
Kontakta oss:
Hitta oss på: