Hanoi är Vietnams charmiga huvudstad, med smala gränder och breda boulevarder. Staden är en explosion för alla sinnen och en bra startpunkt för en familjeresa runt i Vietnam. Här kan du vara med på tidig morgongymnastik, åka en sväng med en cykeltaxi, äta nudlar vid det lokala gatuköket, shoppa loss på tyllkjolar eller uppleva den traditionsenliga vattendockteatern. Om möjligheterna blir alltför många väntar stillheten och lugnet på paradisön Whale Island.
Morgongymnastik i Hanoi
Med nattens ro ännu vilande på gatorna rör vi oss klockan sex på morgonen genom gryningsmörkret, ner mot tempelsjön i den gamla stadsdelen. Stillheten bryts plötsligt av Aquas ”Barbie Girl” som dånar ur två högtalare. Under öppen himmel är en grupp vietnamesiska kvinnor i medelålder i full färd med att göra aerobicsövningar. Vi ansluter allihop – mamma, pappa, Anna på sju och Frida på två – och gör vårt bästa för att följa instruktörens order. 20 minuter senare är vi klara och kvinnorna rör sig vidare mot dagens göromål, och vi mot våra.
Vi har nämligen nyligen lämnat kalla Skandinavien med matlådor, tvätt, städ och gula post it-lappar och landat i Hanoi. Här har vi varit i ett par dagar för att acklimatisera oss innan vi på allvar ska fylla ryggsäcken med spännande upplevelser under en månads resa från nord till syd. Flickorna är fulla av äventyrslust, och i deras fickor bränner semesterpengarna från mormor och morfar. Vi lämnar morgongymnasterna och drar vidare genom de smala gatorna. Stan håller så sakteliga på att vakna och den ena scootern efter den andra fyller gatubilden tillsammans med bilar och cykeltaxis, samtidigt som jalusierna vevas upp från butikernas skyltfönster.
Magen kurrar och vi slår oss ner på några små plaststolar runt ett pastellfärgat plastbord. Till Anna och Frida är storleken perfekt medan pappa inte helt vet vad han ska göra av sina i detta sammanhang alldeles för långa ben. Frukosten kommer i alla fall in nästan direkt: rykande varm nudelsoppa med strimlat kött och körvel, och så ätpinnar till alla. Frida kämpar lite med de nya besticken och vips är den hjälpsamma kocken framme med en sax för att klippa nudlarna i mindre bitar. Mamma å sin sida vädrar en eventuell salmonellarisk och avvärjer vänligt viftande alla vidare ingrepp. Nudlarna behåller sin längd, magarna fylls vällustigt och någon katastrof på magsjukefronten verkar inte vara aktuell.
Två stycken tyllklänningar
Dollarsedlarna spökar fortfarande runt i huvudet på tjejerna. Ska de köpa leksaker, smycken eller kanske ett broderat tempel för pengarna? Jakten är igång. Anna har ett bra tag om mamma medan Frida njuter av utsikten från pappas axlar. Våra två ljusa flickor väcker uppmärksamhet och det tar sin tid att tränga oss fram genom folkmyllret. Många stannar oss och vill röra vid flickornas lockar, fångar dem med kameralinsen eller hämtar sin kompis som bara måste se ”den lilla ängeln” eller den lilla versionen av Paris Hilton, som både Anna och Frida döps till. I början känns det lite gränsöverskridande men flickorna vänjer sig ganska snart och lär sig också att säga ifrån om det behövs, vänligt men bestämt.
Äntligen når vi målet för vår promenad: klädgatan. I Hanois gamla stadsdel är gatorna indelade efter olika specialiteter, såsom siden, silver, leksaker, gravmonument, syutrustning och fyrverkerier. Butikerna ligger sida vid sida och erbjuder i stort sett identiska varor.
På klädgatan hittar vi en butik med tyllklänningar i flera rader och i riktiga flickfärger. Ett rent paradis, och för en gångs skull får flickorna välja och vraka. Semesterpengarna räcker långt när drömklänningen i tyll med pärlor, band och silke bara kostar runt 100 svenska kronor. En vit modell med rosor och en blomsterpynt byter ägare och de två flickorna strålar ikapp med klänningarnas paljetter.
De små benen börjar bli trötta, och vi stannar en av de många cykeltaxis som rullar runt i den gamla stadsdelen. Vi förhandlar snart fram ett bra pris och så bär det iväg i lagom tempo in och ut mellan bilar, bussar och tusentals tutande scootrar. På vägen passerar vi bagerier, järnhandlare och blomsterbutiker, alla på olika cykelfordon. Cykeltaxin är perfekt för en paus för fötterna, samtidigt som vi får se lite mer av Hanoi. Anna tycker det är kul att köra ikapp med mamma och Frida, som stortrivs och skrattar gott varje gång hennes och pappas chaufför kommer först iväg efter rödlyset. Vi rullar ut på de breda boulevarderna och snart ligger det enorma Ho Chi Minh-mausoleet på vår vänstra sida. Vi nöjer oss med att titta utifrån, då kön är ringlande lång och lugn och tystnad krävs här inne. Inget för små barn med andra ord. Vårt mål med resan är den stora Hoan Kiem-sjön.
En svan på vattencykel
Sjön är full av svanar, och inte vilka svanar som helst utan vattencyklar formade som vackra, vita svanar. Ägaren ler stort när han ser fyra västerlänningar komma på bron. Först vill han hyra ut fyra stycken vattencyklar, men vi nöjer oss med en svan i en timme. Anna och Frida får på sig varsin maläten flytväst i viet-storlek, vilket motsvarar xxx-small, och härefter är vi beredda att inta sjön. Mamma och pappa får dagens motion, Frida leker kapten och Anna är styrman. Vi njuter av en timme för oss själva mitt i miljonstaden. Detsamma gör även ett antal kärlekspar som sökt sin tillflykt till sjön för att njuta av tvåsamheten långt från familjens blickar.
Dagen avslutas på en härlig restaurang i närheten av vårt hotell. The Green House ser inte mycket ut från gatan, men innanför dörrarna möts du av en barnvänlig miljö på en stilfull, öppen gård samt ett gårdshus från 1920-talet, dit gatans stoj aldrig når. Menyn är en perfekt kombination av franskt och vietnamesiskt kök till vettiga priser. Flickorna får papper, färgpennor och färskpressad juice och vi vuxna serveras kall öl. En bättre avslutningen på dagen kunde vi inte önska oss.
Dockmästare i vadarstövlar och gummihandskar
Söndag förmiddag har förvandlat från vardagens tvätt- och städdag till en föreställning på Hanois traditionsrika vattendockteater. Det tar minst tre år att bli dockmästare - ett yrke som har gått i arv från generation till generation.
Vi visas in i en stor sal och möts av en fuktig, jordig doft. Vi sätter oss på röda plyschsäten på första raden framför scenen. Det är inte en traditionell scen, då hela scengolvet är en stor bassäng fylld med vatten. I ena scenändan anas fasaden av ett bambuhus och i den andra en plattform för musikerna.
Dörrarna stängs, musiker i vackra dräkter kommer in och vi omsluts av mörker. Vietnamesiska toner fyller rummet och plötsligt dyker en anka upp ur vattenspegeln. Framför oss intar risbönder, utformade som stora trädockor, scenen. Vi ser dem så och skörda sitt ris, fiska och passa boskap.
Anna och Frida spärrar upp ögonen när två drakar dyker ner i vattnet med rykande näsborrar. Svaveldoften blandar sig med rummets övriga dofter. Handlingen skiftar och alldeles för snabbt är vi framme vid avslutningen. En fantastisk skördefest med ett uppbåd av dockor, som via ett drag i snöret vandrar tvärs över bassängen för att försvinna bakom bastmattorna. Fram träder nu nio dockmästare iförda vadarstövlar och gummihandskar. De håller upp dockorna på sina långa skaft medan de tar emot publikens varma applåder.
Ett marknadsbesök hör också till under en resa i Asien. Vi passerar rad efter rad med små bodar, med de tutande scootrarna bakom oss. Stånden erbjuder alla ingredienser som behövs i det asiatiska köket. Här finns grönsaker och frukter med en färskhet och fyllnad som får frukt- och gröntavdelningen i svenska affärer att blekna. Här finns fisk, skaldjur och bläckfiskar i stora vattentråg. Minikrabborna krossas med mortel samtidigt som doften av starka kryddor och nymalet kaffe fyller våra näsborrar. Mitt i alltihop ser vi ett stånd med hundkött, med päls och allt. ”Hot dog” har en lite annan betydelse i Vietnam.
Snorkeltur på grunt vatten
Efter ett par dagar i Hanoi är vi nu redo att fortsätta vår resa genom Vietnam. Vi hinner med en båttur i Halong-bukten, ett fantastiskt möte med bergsfolket i Sapa och ett stopp i Hoi An innan det er dags att smälta alla sinnesintrycken på paradisön Whale Island. Ön ligger nära kusten, mitt mellan Hanoi och Ho Chi Minh City. En charmerande fransman vid namn Gerome äger den lilla ön där han har inrättat 24 enkla bambubungalows - alla belägna 5-10 meter från det azurblåa havet.
Denna paradisö är perfekt för barnfamiljer som vill slippa de stora oceanvågorna som annars dominerar Vietnams kustlinje. Anna lär sig snabbt att snorkla och ser flera olika fiskar nära land. Ihop med pappa simmar hon ut i bukten där det vackraste korallrevet ger henne resans första aha-upplevelse. Där under havsytan upptäcker hon plötsligt en hel värld av färgstarka fiskar, betagande koraller, böljande havsanemoner, ett par nyfikna Nemo-fiskar och de småläskiga sjöborrarna.
Dagarna glider ihop och vi vet inte längre om det är måndag, tisdag eller onsdag. Det enda vi har koll på är mattiderna. Tre gånger om dagen sätter vi oss till bords i restaurangen, där den snälla personalen serverar läckra rätter. En lyx vi snabbt blir beroende av är att få nybakat bröd och färskpressad juice till frukost, och läckert tillagade förrätter, huvudrätter och desserter både till lunch och middag.
Lyx är också att ha tid ihop, till att kika på en eremitkräfta, läsa högt för flickorna, till att sitta och ha tjejsnack i skugga medan vi alla tre får manikyr. Vi tittar ut över det azurblåa havet, där pappa är igång med sin PADI-kurs under kunnigt överseende av en engelsk instruktör. Lyx är också stillheten på ön, där bara fiskebåtarnas motorer, geckoödlornas läten och vågornas skvalp utgör nattens ljudmatta.
Sista dagen har kommit och vi sitter nu alla fyra i den lilla fiskebåt som ska frakta oss tillbaka till verkligheten. Dieselmotorn startar och vi puttrar bort från paradisön som blir mindre och mindre i horisonten. Är det saltvatten som sprutar upp från havet eller är det tårar av vemod som vi alla har i ögonvrån?
Bra tips för dig som reser med barn
Se alla våra reseförslag till Vietnam här.
Morgongymnastik i Hanoi
Med nattens ro ännu vilande på gatorna rör vi oss klockan sex på morgonen genom gryningsmörkret, ner mot tempelsjön i den gamla stadsdelen. Stillheten bryts plötsligt av Aquas ”Barbie Girl” som dånar ur två högtalare. Under öppen himmel är en grupp vietnamesiska kvinnor i medelålder i full färd med att göra aerobicsövningar. Vi ansluter allihop – mamma, pappa, Anna på sju och Frida på två – och gör vårt bästa för att följa instruktörens order. 20 minuter senare är vi klara och kvinnorna rör sig vidare mot dagens göromål, och vi mot våra.
Vi har nämligen nyligen lämnat kalla Skandinavien med matlådor, tvätt, städ och gula post it-lappar och landat i Hanoi. Här har vi varit i ett par dagar för att acklimatisera oss innan vi på allvar ska fylla ryggsäcken med spännande upplevelser under en månads resa från nord till syd. Flickorna är fulla av äventyrslust, och i deras fickor bränner semesterpengarna från mormor och morfar. Vi lämnar morgongymnasterna och drar vidare genom de smala gatorna. Stan håller så sakteliga på att vakna och den ena scootern efter den andra fyller gatubilden tillsammans med bilar och cykeltaxis, samtidigt som jalusierna vevas upp från butikernas skyltfönster.
Magen kurrar och vi slår oss ner på några små plaststolar runt ett pastellfärgat plastbord. Till Anna och Frida är storleken perfekt medan pappa inte helt vet vad han ska göra av sina i detta sammanhang alldeles för långa ben. Frukosten kommer i alla fall in nästan direkt: rykande varm nudelsoppa med strimlat kött och körvel, och så ätpinnar till alla. Frida kämpar lite med de nya besticken och vips är den hjälpsamma kocken framme med en sax för att klippa nudlarna i mindre bitar. Mamma å sin sida vädrar en eventuell salmonellarisk och avvärjer vänligt viftande alla vidare ingrepp. Nudlarna behåller sin längd, magarna fylls vällustigt och någon katastrof på magsjukefronten verkar inte vara aktuell.
Två stycken tyllklänningar
Dollarsedlarna spökar fortfarande runt i huvudet på tjejerna. Ska de köpa leksaker, smycken eller kanske ett broderat tempel för pengarna? Jakten är igång. Anna har ett bra tag om mamma medan Frida njuter av utsikten från pappas axlar. Våra två ljusa flickor väcker uppmärksamhet och det tar sin tid att tränga oss fram genom folkmyllret. Många stannar oss och vill röra vid flickornas lockar, fångar dem med kameralinsen eller hämtar sin kompis som bara måste se ”den lilla ängeln” eller den lilla versionen av Paris Hilton, som både Anna och Frida döps till. I början känns det lite gränsöverskridande men flickorna vänjer sig ganska snart och lär sig också att säga ifrån om det behövs, vänligt men bestämt.
Äntligen når vi målet för vår promenad: klädgatan. I Hanois gamla stadsdel är gatorna indelade efter olika specialiteter, såsom siden, silver, leksaker, gravmonument, syutrustning och fyrverkerier. Butikerna ligger sida vid sida och erbjuder i stort sett identiska varor.
På klädgatan hittar vi en butik med tyllklänningar i flera rader och i riktiga flickfärger. Ett rent paradis, och för en gångs skull får flickorna välja och vraka. Semesterpengarna räcker långt när drömklänningen i tyll med pärlor, band och silke bara kostar runt 100 svenska kronor. En vit modell med rosor och en blomsterpynt byter ägare och de två flickorna strålar ikapp med klänningarnas paljetter.
De små benen börjar bli trötta, och vi stannar en av de många cykeltaxis som rullar runt i den gamla stadsdelen. Vi förhandlar snart fram ett bra pris och så bär det iväg i lagom tempo in och ut mellan bilar, bussar och tusentals tutande scootrar. På vägen passerar vi bagerier, järnhandlare och blomsterbutiker, alla på olika cykelfordon. Cykeltaxin är perfekt för en paus för fötterna, samtidigt som vi får se lite mer av Hanoi. Anna tycker det är kul att köra ikapp med mamma och Frida, som stortrivs och skrattar gott varje gång hennes och pappas chaufför kommer först iväg efter rödlyset. Vi rullar ut på de breda boulevarderna och snart ligger det enorma Ho Chi Minh-mausoleet på vår vänstra sida. Vi nöjer oss med att titta utifrån, då kön är ringlande lång och lugn och tystnad krävs här inne. Inget för små barn med andra ord. Vårt mål med resan är den stora Hoan Kiem-sjön.
En svan på vattencykel
Sjön är full av svanar, och inte vilka svanar som helst utan vattencyklar formade som vackra, vita svanar. Ägaren ler stort när han ser fyra västerlänningar komma på bron. Först vill han hyra ut fyra stycken vattencyklar, men vi nöjer oss med en svan i en timme. Anna och Frida får på sig varsin maläten flytväst i viet-storlek, vilket motsvarar xxx-small, och härefter är vi beredda att inta sjön. Mamma och pappa får dagens motion, Frida leker kapten och Anna är styrman. Vi njuter av en timme för oss själva mitt i miljonstaden. Detsamma gör även ett antal kärlekspar som sökt sin tillflykt till sjön för att njuta av tvåsamheten långt från familjens blickar.
Dagen avslutas på en härlig restaurang i närheten av vårt hotell. The Green House ser inte mycket ut från gatan, men innanför dörrarna möts du av en barnvänlig miljö på en stilfull, öppen gård samt ett gårdshus från 1920-talet, dit gatans stoj aldrig når. Menyn är en perfekt kombination av franskt och vietnamesiskt kök till vettiga priser. Flickorna får papper, färgpennor och färskpressad juice och vi vuxna serveras kall öl. En bättre avslutningen på dagen kunde vi inte önska oss.
Dockmästare i vadarstövlar och gummihandskar
Söndag förmiddag har förvandlat från vardagens tvätt- och städdag till en föreställning på Hanois traditionsrika vattendockteater. Det tar minst tre år att bli dockmästare - ett yrke som har gått i arv från generation till generation.
Vi visas in i en stor sal och möts av en fuktig, jordig doft. Vi sätter oss på röda plyschsäten på första raden framför scenen. Det är inte en traditionell scen, då hela scengolvet är en stor bassäng fylld med vatten. I ena scenändan anas fasaden av ett bambuhus och i den andra en plattform för musikerna.
Dörrarna stängs, musiker i vackra dräkter kommer in och vi omsluts av mörker. Vietnamesiska toner fyller rummet och plötsligt dyker en anka upp ur vattenspegeln. Framför oss intar risbönder, utformade som stora trädockor, scenen. Vi ser dem så och skörda sitt ris, fiska och passa boskap.
Anna och Frida spärrar upp ögonen när två drakar dyker ner i vattnet med rykande näsborrar. Svaveldoften blandar sig med rummets övriga dofter. Handlingen skiftar och alldeles för snabbt är vi framme vid avslutningen. En fantastisk skördefest med ett uppbåd av dockor, som via ett drag i snöret vandrar tvärs över bassängen för att försvinna bakom bastmattorna. Fram träder nu nio dockmästare iförda vadarstövlar och gummihandskar. De håller upp dockorna på sina långa skaft medan de tar emot publikens varma applåder.
Ett marknadsbesök hör också till under en resa i Asien. Vi passerar rad efter rad med små bodar, med de tutande scootrarna bakom oss. Stånden erbjuder alla ingredienser som behövs i det asiatiska köket. Här finns grönsaker och frukter med en färskhet och fyllnad som får frukt- och gröntavdelningen i svenska affärer att blekna. Här finns fisk, skaldjur och bläckfiskar i stora vattentråg. Minikrabborna krossas med mortel samtidigt som doften av starka kryddor och nymalet kaffe fyller våra näsborrar. Mitt i alltihop ser vi ett stånd med hundkött, med päls och allt. ”Hot dog” har en lite annan betydelse i Vietnam.
Snorkeltur på grunt vatten
Efter ett par dagar i Hanoi är vi nu redo att fortsätta vår resa genom Vietnam. Vi hinner med en båttur i Halong-bukten, ett fantastiskt möte med bergsfolket i Sapa och ett stopp i Hoi An innan det er dags att smälta alla sinnesintrycken på paradisön Whale Island. Ön ligger nära kusten, mitt mellan Hanoi och Ho Chi Minh City. En charmerande fransman vid namn Gerome äger den lilla ön där han har inrättat 24 enkla bambubungalows - alla belägna 5-10 meter från det azurblåa havet.
Denna paradisö är perfekt för barnfamiljer som vill slippa de stora oceanvågorna som annars dominerar Vietnams kustlinje. Anna lär sig snabbt att snorkla och ser flera olika fiskar nära land. Ihop med pappa simmar hon ut i bukten där det vackraste korallrevet ger henne resans första aha-upplevelse. Där under havsytan upptäcker hon plötsligt en hel värld av färgstarka fiskar, betagande koraller, böljande havsanemoner, ett par nyfikna Nemo-fiskar och de småläskiga sjöborrarna.
Dagarna glider ihop och vi vet inte längre om det är måndag, tisdag eller onsdag. Det enda vi har koll på är mattiderna. Tre gånger om dagen sätter vi oss till bords i restaurangen, där den snälla personalen serverar läckra rätter. En lyx vi snabbt blir beroende av är att få nybakat bröd och färskpressad juice till frukost, och läckert tillagade förrätter, huvudrätter och desserter både till lunch och middag.
Lyx är också att ha tid ihop, till att kika på en eremitkräfta, läsa högt för flickorna, till att sitta och ha tjejsnack i skugga medan vi alla tre får manikyr. Vi tittar ut över det azurblåa havet, där pappa är igång med sin PADI-kurs under kunnigt överseende av en engelsk instruktör. Lyx är också stillheten på ön, där bara fiskebåtarnas motorer, geckoödlornas läten och vågornas skvalp utgör nattens ljudmatta.
Sista dagen har kommit och vi sitter nu alla fyra i den lilla fiskebåt som ska frakta oss tillbaka till verkligheten. Dieselmotorn startar och vi puttrar bort från paradisön som blir mindre och mindre i horisonten. Är det saltvatten som sprutar upp från havet eller är det tårar av vemod som vi alla har i ögonvrån?
Bra tips för dig som reser med barn
- Scanna in alla viktiga papper som pass, försäkringar, vaccinationskort och kortnummer. Skicka detta till din egen mail så att du har tillgång till allt var du än befinner dig i världen.
- När ni ska på utflykt så gör det till en vana att häfta fast hotellets visitkort på barnens kläder. Då finns det en chans att de hittar tillbaka om ni mot förmodan skulle komma ifrån varandra.
- Ta med några paket kex till de första dagarna. De är bra att kunna plocka fram ifall barnen inte omedelbart tar till sig den lokala maten.
- Packa en ryggsäck som barnet själv kan bära. Lägg i en kudde och favoritgosedjuret. Välkända saker är trygga att ha med i nya omgivningar.
- Ta med ett pennskrin med sax, tejp, lim och en liten skrivbok. Skriv dagbok under resans gång när tid och energi finns, för att säkra att ni får med er minnena hem.
- Ta ett par flaskor handsprit med i dagsryggsäcken. Gör till en vana att tvätta händerna före och efter måltider och toalettbesök för att slippa semestermage.
- Packa minimalt med kläder och använd istället tvättservice. Det finns överallt, kostar inte många kronor per kilo, och så får du dina kläder både rena och nystrukna.
Se alla våra reseförslag till Vietnam här.
